Frustration.

På senaste tiden har jag varit väldigt frustrerad och det är en känsla som jag verkligen avskyr. Jag har ingen som helst kontroll och jag förstår mig bara inte på andra människor. Det känns som att hela mitt inre krampar ihop och jag vill bara skrika tills lungorna går sönder.

Hur kommer det sig att en del människor har så jävla svårt för att bara ta sig i kragen när någon annan faktiskt beror på det? Hur svårt kan det vara? Jag blir i alla fall så sjukt jävla frustrerad och jag hatar att behöva vara beroende av någon som jag inte på något sätt litar på.

"Lita aldrig på någon." - jag vill inte tänka så. Jag vill kunna lita på människors godhet. Men jag blir mer och mer pessimistisk för varje dag  som går.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0