Mitt starka samvete.

Jag har alltid låtit mitt samvete styra mig. På gott och ont. Men hur långt ska jag låta det gå?
Att kunna tänka efter före är för mig väldigt positivt. Och att vara medveten om att det jag gör och säger här och nu faktiskt påverkar vad som händer sen. Men jag börjar inse att det är omöjligt att alltid vara ett steg före, jag är ju inte mer än mänsklig. Alla gör fel och ibland måste man prioritera. Att få dåligt samvete över någonting jag inte har någon som helst kontroll över eller att ånga mina beslut är slöseri med tid. Jag är fullt medveten om det. Men varför mår jag så dåligt? Varför har jag den här känslan i bröstet... skam, skuld... när jag vet att jag har gjort det bästa utifrån min egen förmåga? Jag förstår mig inte på det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0